Hoppa till huvudinnehåll
onsdag, 16 september 2026 · MorgonutgåvaStockholm ⛅ 16°CSEK/USD 0.1024 · SEK/EUR 0.0887Om ossRedaktionenKällorKontaktNyhetsbrev

Hugo Spritz – recept och historia

Det finns få saker som är så somrigt som en Hugo Spritz – lätt, blommig och med en bubblande fräschör som nästan omedelbart får en att tänka på italienska uteserveringar. Den här guiden tar dig från drinkens oväntade ursprung i alpbyn Naturno till exakt hur du blandar den hemma, och varför den blivit ett lättare, mildare alternativ till den klassiska Aperol Spritz.

Skapades: 2005 ·
Populär i: Italien, Tyskland, Österrike, Schweiz ·
Alkoholhalt: ca 7–8 % ABV ·
Kalorier per portion: ca 120–150 kcal

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
  • Hugo innehåller prosecco, fläderblomslikör, sodavatten, mynta och lime (Wikipedia)
  • Skapades i Sydtyrolen omkring 2005 (Food & Wine)
  • Uppkallad efter uppfinnarens barnbarn (Jimmy Cocktail Lab)
2Vad som är oklart
  • Exakt ursprungsår (2005 anges som troligt men inte helt bekräftat)
  • Exakt alkoholhalt eftersom proportionerna varierar mellan recept
3Tidlinjesignal
  • 2005 – Första Hugo-cocktailen skapades av Roland Gruber i Naturno (NYT Cooking)
  • Spridning till norra Italien, Tyskland och Österrike under 2010-talet (NYT Cooking)
4Vad händer härnäst
  • Fläderblomslikör (t.ex. St‑Germain) driver den moderna versionen – ökad tillgänglighet i Sverige
  • Alkoholfria varianter blir allt vanligare på Systembolaget och barer

Fem fakta som sammanfattar drinkens profil på en gång: ursprung, styrka, ingredienser, serveringsstil och global spridning.

Fakta Värde
Ursprung Sydtyrolen, Italien (2005)
Alkoholhalt ca 7–8 % ABV
Huvudingredienser Prosecco, fläderblomslikör, sodavatten, mynta, lime
Serveras i Stort vinglas (t.ex. bordeauxglas)
Internationella varianter Fläderblomssirap används ofta istället för likör

Vad är en Hugo-drink gjord av?

Ingredienser

  • Prosecco – torrt mousserande vin som basen
  • Fläderblomslikör (t.ex. St‑Germain) – ger den blomiga sötman
  • Sodavatten – för lätthet och kolsyra
  • Mynta – färska blad som aromatisk garnering
  • Lime – en klyfta eller skiva för syra och balans

Den ursprungliga versionen från 2005 använde enligt Wikipedia citronmelissirap i stället för fläderblomssirap – ett byte som skedde av praktiska skäl eftersom fläder var lättare att få tag på. Food & Wine bekräftar att drinken först kallades Otto och gjordes med citrongrässirap.

Därför spelar ingrediensvalet roll

Fläderblomslikör som St‑Germain gör Hugo lätt att återskapa på svenska Systembolaget – till skillnad från originalets svårfunna citronmelissirap. För hemmabartendern i Sverige innebär det en garanterad blommig profil utan att jaga specialingredienser.

Vanliga varianter

  • Italiensk standard – 150 ml prosecco, 20 ml fläderblomssirap, en skvätt sodavatten, mynta och lime (Jimmy Cocktail Lab)
  • St‑Germain-version – 1½ oz (45 ml) St‑Germain, 2 oz (60 ml) prosecco, 2 oz sodavatten, 8–10 myntablad (St‑Germain)
  • Svensk variant – fläderblomssaft från IKEA eller Ekströms används istället för likör, vilket sänker alkoholhalten ytterligare

Mönstret: Två huvudspår – sirap (lägre alkohol, enklare) eller likör (högre intensitet, mer komplex). Valet styr både smak och hur drinken passar en svensk kväll.

Hur gör man en Hugo-drink?

Steg‑för‑steg

  1. Fyll ett stort vinglas med is
  2. Häll i prosecco – ca 3 delar
  3. Tillsätt fläderblomslikör – ca 2 delar (eller 20 ml sirap)
  4. Toppa med sodavatten – 1 del
  5. Rör försiktigt med en långsked
  6. Garnera med limeklyfta och färska myntablad

Receptet från Little Vienna betonar att proseccon alltid ska vara väl kyld för att isen inte ska smälta för fort och späda ut drinken.

Tips för bästa resultat

  • Använd ett bordeauxglas – den breda formen släpper fram aromerna
  • Tryck inte myntabladen för hårt – lägg dem försiktigt i glaset så de inte blir beska
  • Välj en torr prosecco (brut) – sötman från fläderblomslikören balanserar redan bra
Hemligheten bakom en italiensk Hugo

Italienska bartendrar använder ofta citronskiva istället för lime, och byter ibland mynta mot citronmeliss – en direkt referens till originalreceptet från 2005. För svenska läsare: testa med citronmeliss om du har det i trädgården, det ger en mer örtig ton än mynta.

Vad detta innebär: Nyckeln är balansen mellan sötma och syra – fläderblomslikören får inte dominera. En tumregel är att smaka av med en limeklyfta före garnering, särskilt om du använder sötare sirap.

Är Hugo Spritz starkare än Aperol?

Alkoholhalt

En direkt jämförelse mellan de två populära italienska aperitiferna visar en tydlig skillnad.

Aspekt Hugo Spritz Aperol Spritz
Alkoholhalt (ABV) ca 7–8 % ca 11 %
Bas Prosecco + fläderblomslikör Prosecco + Aperol (bitter)
Smakprofil Blommig, mild, söt Bitter, örtig, fyllig
Kalorier per portion (ca) 120–150 kcal 170–200 kcal
Sockerhalt Högre (fläderblomslikör är söt) Lägre (bitter likör)

Wikipedia anger att Aperol Spritz generellt ligger på 11 % ABV medan Hugo varierar mellan 7–8 % beroende på om man använder sirap eller likör. St‑Germain bekräftar att deras version med 45 ml likör per glas hamnar i det lägre spannet.

Smakprofil

  • Hugo – lätt, blommig och nästan dessertliknande. Perfekt för den som vill ha en mild aperitif
  • Aperol – bitter och örtig med toner av apelsinskal. Kräver en mer vuxen gom

Handeln för svenska konsumenter: Om du är känslig för bitter smak eller vill ha en drink som fungerar även som dessert, är Hugo Spritz det självklara valet. Men Aperol Spritz har lägre sockerhalt, vilket kan vara en fördel för den som räknar kalorier.

Varför kallas en Hugo för Hugo?

Ursprung

Historien bakom namnet är lika oväntad som drinken är populär. Enligt Food & Wine skapades drinken 2005 av bartendern Roland Gruber på San Zeno Bar i Naturno, en liten alpbyn i Sydtyrolen precis söder om den österrikiska gränsen. NYT Cooking bekräftar att samma bar och år anges av flera oberoende källor.

Drinken hette från början Otto – enligt Little Vienna troligen en sons namn – men bytte så småningom namn till Hugo. Gruber själv har i intervjuer uppgett att han döpte om den efter sitt eget barnbarn, som heter Hugo.

Namnets betydelse

”Hugo” är ett gammalt tyskt förnamn som betyder ”förstånd” eller ”hjärta”, vilket får en extra touch av ironi när man tänker på att drinken blev en symbol för avslappnad sommar-italiensk livsstil. Spridningen till norra Italien, Österrike och Tyskland gick snabbt under 2010-talet, och idag är Hugo Spritz en standard på så gott som varje italiensk uteservering från Bolzano till Berlin.

En anekdot med konsekvens

Att drinken en gång hette Otto och döptes om efter en persons barnbarn visar hur slumpartad framgång kan vara. För svenska barägare innebär det en möjlighet: historien är säljbar – en drink med personlig bakgrund säljer bättre än en anonym blandning.

Mönstret: Namnbytet från Otto till Hugo visar hur personliga historier kan förvandla en lokal drink till en internationell favorit.

Vilket är det bästa receptet för en Hugo-cocktail?

Klassiskt recept

Ingrediens Mängd Kommentar
Prosecco (brut) 150 ml Valkyld
Fläderblomssirap eller -likör 20 ml Sirap = lägre alkohol, likör = mer smak
Sodavatten en skvätt (ca 20 ml) Toppas
Färsk mynta 5–8 blad Tryck inte för hårt
Lime 1 klyfta Pressa över före garnering

Det klassiska receptet enligt Jimmy Cocktail Lab och Pina Bresciani är nästintill identiskt: 150 ml prosecco, 20 ml fläderblomssirap och en skvätt soda.

Variation med St‑Germain

St‑Germain, den franska fläderblomslikören som blivit en global favorit, föreslår en egen variant med 45 ml St‑Germain, 60 ml prosecco och 60 ml sodavatten. Den ger en sötare och mer intensiv blommig smak än sirapsbaserade versioner.

Svenska varianter

I Sverige är fläderblomssaft från märken som Ekströms eller IKEA vanligare än fläderblomslikör. Resultatet blir en mycket alkoholsvag drink (ca 4–5 % ABV) med lägre kaloriinnehåll. Den passar dig som vill ha en lättare variant eller en alkoholfri bas som kan byggas på med sodavatten för en mocktail.

Vad det betyder för dig: Finns det St‑Germain i hemmet – kör på likören. Annars är fläderblomssaft en utmärkt och billigare ersättare. Skillnaden i smak är märkbar men inte avgörande – båda är goda.

Bekräftade fakta och vad som är oklart

Bekräftade fakta

  • Hugo innehåller prosecco, fläderblomslikör, sodavatten, mynta och lime (Wikipedia)
  • Drinken skapades i Sydtyrolen omkring 2005 (Food & Wine)
  • Den är uppkallad efter uppfinnarens barnbarn (Jimmy Cocktail Lab)
  • Ursprungsreceptet använde citronmelissirap, inte fläder (MyDinner)

Vad som är oklart

  • Exakt ursprungsår – 2005 anges som troligt men inte bekräftat av officiella källor
  • Exakt alkoholhalt – beror på proportioner och val av sirap eller likör

”Hugo Spritz är sommarens drink i Italien – lätt, blommig och med en historia som få aperitifer kan matcha.”

NYT Cooking – receptsamling

”Den ursprungliga versionen med citronmelissirap byttes till fläder eftersom fläder var mycket lättare att hitta.”

Food & Wine – drinkhistorik

För den som sitter med ett glas Hugo på en uteservering i Stockholm, Berlin eller Rom är historien mindre intressant än smaken. Men bakgrunden visar varför drinken blivit så spridd – den är enkel att göra, anpassningsbar och har en personlig historia som gör den minnesvärd.

Relaterad läsning: Pink gin – vad är det, skillnad, mixers och märken · Budvar öl – ursprung, smak och var du hittar det på Systembolaget

Vanliga frågor

Är Hugo Spritz en elegant drink?

Ja, Hugo Spritz anses vara en elegant aperitif, särskilt tack vare den blommiga smaken och den vackra garneringen med mynta och lime. Den serveras i stora vinglas och är idealisk för mingel eller som sommardrink på uteservering.

Vilket är hälsosammare, Hugo eller Aperol Spritz?

Hugo har lägre alkoholhalt (ca 7–8 % ABV mot Aperols 11 %) och färre kalorier per portion (120–150 kcal mot 170–200 kcal). Däremot innehåller Hugo mer socker på grund av fläderblomslikören. För den som prioriterar låg alkohol är Hugo bättre; för strikt kaloriräkning kan Aperol vara ett alternativ.

Hur gör italienarna en Hugo Spritz?

Den italienska versionen följer ofta standardmåtten 150 ml prosecco, 20 ml fläderblomssirap och en skvätt sodavatten. Garneringen är färsk mynta och en skiva citron eller lime. Vissa italienare byter ut myntan mot citronmeliss för en mer autentisk originalton.

Kan man göra en alkoholfri Hugo?

Absolut. Byt prosecco mot alkoholfritt mousserande vin och fläderblomslikör mot fläderblomssaft. Den alkoholfria varianten har ca 4–5 % ABV om saften innehåller lite alkohol, eller helt utan om du använder en helt alkoholfri saft och alkoholfritt mousserande.

Vilken typ av glas används för en Hugo Spritz?

Traditionellt serveras Hugo Spritz i ett stort bordeauxglas eller ett tulpanformat vinglas. Det breda glaset släpper fram aromerna och gör att isen inte smälter för fort.

Slutsats: Hugo Spritz är en mildare, blommigare och ofta kalorisnålare aperitif än Aperol Spritz – perfekt för den svenska sommaren. För hemmabartendern i Sverige: använd fläderblomssaft om du vill ha en alkoholsvag variant, eller St‑Germain för den klassiska italienska upplevelsen. För barägare: sälj historien om Roland Gruber och hans barnbarn – den gör drinken minnesvärd.



Elias Ekman
Elias EkmanRedaktionsmedarbetare

Redaktionen kombinerar snabba uppdateringar med tydliga förklaringar.